Tidigare byggde psykiatrin till stor del på psykoanalys och andra psykodynamiska teorier. Under de senaste 50 åren har det funnits en växande betoning på biologisk psykiatri, som fokuserar på genetikens, neurotransmittorernas och hjärnans struktur och funktion vid psykisk ohälsa. Denna förändring har lett till utvecklingen av nya mediciner och behandlingar för psykisk ohälsa. Till exempel har upptäckten att serotonin-obalans spelar en roll vid depression lett till utvecklingen av selektiva serotoninåterupptagshämmare (SSRI), en klass av antidepressiva medel som hjälper till att återställa serotoninbalansen i hjärnan.
2. Avinstitutionalisering
I mitten av 1900-talet bodde det över en halv miljon människor på statliga psykiatriska sjukhus i USA. Med tiden började dessa institutioner ses som överfulla och underbemannade, och det fanns en växande oro för kvaliteten på vården som patienterna fick. Som ett resultat av detta skedde en rörelse mot avinstitutionalisering, vilket hänvisar till processen att släppa patienter från psykiatriska sjukhus och ge dem vård i samhällsbaserade miljöer. Denna förändring har drivits av flera faktorer, inklusive utvecklingen av nya mediciner som gör det möjligt för människor med psykisk ohälsa att behandlas utanför en sjukhusmiljö, och en växande betoning på vikten av socialt och yrkesmässigt stöd för tillfrisknande.
3. Ökad användning av medicin
De senaste 50 åren har också sett en ökad användning av läkemedel vid behandling av psykisk ohälsa. Detta beror delvis på utvecklingen av nya mediciner som är effektivare och har färre biverkningar. Som ett resultat är medicinering nu den primära behandlingen för många psykiska sjukdomar, som schizofreni och depression. Till exempel markerade introduktionen av atypiska antipsykotika som klozapin och olanzapin ett betydande framsteg i behandlingen av schizofreni, eftersom dessa läkemedel minskade risken för tardiv dyskinesi, en potentiellt försvagande biverkning av äldre antipsykotika.
4. Stigmatisering
Det har skett en betydande minskning av stigmatiseringen i samband med psykisk ohälsa under de senaste 50 åren. Detta beror delvis på ansträngningar från förespråkare för mental hälsa, som har arbetat för att utbilda allmänheten om psykisk ohälsa och att utmana negativa stereotyper. Som ett resultat är det nu mer sannolikt att personer med psykisk ohälsa söker behandling och lever ett fulländat och produktivt liv.
5. Ökad medvetenhet om vikten av psykoterapi
Även om det har skett en förändring mot biologisk psykiatri under de senaste 50 åren, har det också funnits en ökande medvetenhet om betydelsen av psykoterapi vid behandling av psykisk ohälsa. Psykoterapi kan hjälpa personer med psykisk ohälsa att förstå sitt tillstånd och utveckla hanteringsmekanismer och den kan användas i samband med medicinering för att ge ett mer omfattande behandlingssätt. Kognitiv beteendeterapi (KBT) har till exempel visat sig vara en effektiv behandling mot ångest och depression.
6. Tillväxt av evidensbaserad praktik
Under de senaste 50 åren har det funnits en växande betoning på evidensbaserad praxis (EBP) inom psykiatrin, EBP hänvisar till användningen av forskningsbevis för att informera kliniska beslut. EBP har lett till utvecklingen av nya behandlingsriktlinjer och förbättrade resultat för patienter med psykisk ohälsa.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online