1. Home
  2. alternativ medicin
  3. biter Stings
  4. Cancer
  5. förhållanden Behandlingar
  6. Tandhälsa
  7. Diet Nutrition
  8. Family Health
  9. Sjukvård Industri
  10. Mental hälsa
  11. Folkhälsa säkerhet
  12. Verksamheten Verksamheten
  13. hälsa

Vilken typ av epilepsi orsakar AVM?

Epilepsi sekundärt till AVM kan resultera i antingen fokala anfall eller generaliserade anfall, beroende på platsen för AVM och dess närhet till större hjärnstrukturer:

- Fokala anfall är de som börjar i ett specifikt område av hjärnan. Temporallobsepilepsi är den vanligaste typen av fokal epilepsi som orsakas av AVM. Symtom på temporallobsepilepsi kan inkludera anfall med egenskaper som stirrande besvärjelser, automatism (repetitiva rörelser som läppen smackning eller handgnuggning) och nedsatt medvetenhet eller medvetande. Frontallobsepilepsi är en annan typ av fokal epilepsi som kan orsakas av AVM. Symtom på frontallobsepilepsi kan inkludera anfall med egenskaper som motoriska rörelser (som ryckningar eller stelhet i armar och ben), talsvårigheter och förändringar i beteende eller personlighet.

- Generaliserade anfall är de som påverkar båda sidor av hjärnan samtidigt. Tonisk-kloniska anfall (tidigare kända som grand mal-anfall) är den vanligaste typen av generaliserade anfall. Symtom på tonisk-kloniska anfall inkluderar förlust av medvetande, stelning av kroppen, ryckiga rörelser i armar och ben och förlust av kontroll över urinblåsan. Absence-anfall (tidigare kallade petit mal-anfall) är en annan typ av generaliserade anfall som kan orsakas av AVM. Symtom på frånvaroanfall inkluderar korta perioder av stirrande, blinkande eller fladdrande med ögonlocken, med eller utan medvetslöshet.

I vissa fall kan AVM också leda till ett syndrom med progressiv neurologisk försämring, känt som Sturge-Webers syndrom. Sturge-Webers syndrom kännetecknas av anfall, intellektuell funktionsnedsättning och ett distinkt ansiktsfödelsemärke känt som en portvinsfläck.

Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online