1. Vagal nervstimulering (VNS):VNS innebär att man implanterar en enhet under huden på bröstet som levererar elektriska impulser till vagusnerven. Detta kan hjälpa till att reglera hjärtfrekvens, andning och andra kroppsfunktioner, vilket potentiellt kan minska frekvensen och svårighetsgraden av panikattacker.
2. Transkraniell magnetisk stimulering (TMS):TMS använder magnetiska pulser för att stimulera specifika områden i hjärnan, såsom den prefrontala cortex, som är involverad i att reglera känslor och ångest. Denna icke-invasiva impuls kan hjälpa till att minska symptomen på panikångest och förbättra den allmänna mentala hälsan.
3. Djup hjärnstimulering (DBS):DBS är en kirurgisk impuls som involverar implantering av elektroder i specifika hjärnregioner, såsom amygdala eller subthalamuskärnan, som är involverade i rädsla och ångestsvar. DBS kan ge symptomlindring för personer med allvarlig panikångest som inte har svarat på andra behandlingar.
4. Främre kapsulotomi:Denna kirurgiska impuls innebär att små lesioner skapas i hjärnans främre kapsel, vilket är förknippat med ångestbearbetning. Det utförs vanligtvis i kombination med andra behandlingar och kan övervägas för personer med behandlingsresistent panikstörning.
5. Gamma Knife-radiokirurgi:Gamma Knife-radiokirurgi är ett icke-invasivt kirurgiskt ingrepp som använder fokuserade strålar av strålning för att exakt rikta in sig på och förstöra små områden i hjärnan som är förknippade med panikångest. Detta kan bidra till att minska symtomen och förbättra den övergripande livskvaliteten.
Beslutet att genomgå någon impuls eller operation för panikångest bör fattas i samråd med en vårdpersonal som är specialiserad på psykisk hälsa och har erfarenhet av dessa ingrepp. Det är viktigt att noggrant väga potentiella fördelar och risker, med hänsyn till individens specifika situation och sannolikheten för framgång baserat på deras unika omständigheter.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online