1. Fixering vid falliska scenen:
Freud föreslog att personer med schizofreni upplever fixering i falliska utvecklingsstadiet. Detta stadium präglas av intensiva känslor av rivalitet, svartsjuka och rädsla för kastrering. Dessa olösta konflikter kan leda till en reträtt från verkligheten och uppkomsten av schizofrena symtom.
2. Svagt ego och överaktivt id:
Freud föreslog att individer med schizofreni har ett svagt ego (den rationella, verklighetsorienterade delen av sinnet) och en överaktiv id (den instinktuella, impulsiva delen). Denna obalans leder till bristande kontroll över primära önskningar och oförmåga att klara av yttre krav, vilket bidrar till utvecklingen av schizofrena symtom.
3. Försvarsmekanismer:
För att hantera sin omedvetna oro kan individer med schizofreni i hög grad förlita sig på försvarsmekanismer, såsom regression (återgå till ett tidigare utvecklingsstadium) och projektion (tillskriva andra sin inre rädsla och impulser). Dessa mekanismer kan förvränga verkligheten och bidra till utvecklingen av vanföreställningar, hallucinationer och andra symtom.
4. Narcissistiskt tillbakadragande:
Freud föreslog att personer med schizofreni kan dra tillbaka sin libido (sexuell energi) från den yttre världen och omdirigera den inåt, vilket resulterar i ett tillstånd av narcissistisk tillbakadragande. Detta tillbakadragande leder till ett förlust av intresse för sociala interaktioner och en upptagenhet med deras inre värld, vilket bidrar till symptomen på schizofreni.
Det är viktigt att notera att Freuds teori anses föråldrad i samtida psykiatri, och de flesta mentalvårdspersonal tillskriver inte hans förklaringar till schizofreni. Aktuella teorier betonar rollen av genetiska faktorer, neurobiologiska abnormiteter och miljöpåverkan i utvecklingen av schizofreni.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online