2. Ökad andningsfrekvens: Stresshormoner ökar också andningshastigheten och andningsdjupet, för in mer syre i kroppen och förbereder musklerna för handling.
3. Utvidgade pupiller: Stresshormoner får pupillerna att vidgas, vilket gör att mer ljus kommer in i ögonen och förbättrar synen i svagt ljus.
4. Svettning: Stresshormoner stimulerar svettkörtlarna, vilket leder till svettning. Detta hjälper till att kyla ner kroppen och förhindra att den överhettas under "fight or flight"-svaret.
5. Ökad muskelspänning: Stresshormoner gör att musklerna spänns, ger kroppen extra styrka och förbereder den för fysisk aktivitet.
6. Minskad matsmältning: Stresshormoner leder blodflödet bort från matsmältningssystemet och mot de muskler och organ som behövs för "fight or flight"-svaret. Detta kan leda till nedsatt matsmältning och magproblem.
7. Ökade blodsockernivåer: Stresshormoner orsakar frisättning av glukos i blodomloppet, vilket ger kroppen energi för "fight or flight"-svaret.
8. Ökad vakenhet och fokus: Stresshormoner kan skärpa mentalt fokus och vakenhet, vilket hjälper individen att reagera snabbt och effektivt på stressorer.
9. Nedsatt immunförsvar: Kronisk stress kan undertrycka immunförsvaret, vilket gör individen mer mottaglig för infektioner och sjukdomar.
10. Ökad risk för hjärt-kärlsjukdom och stroke: Långvarig exponering för stresshormoner kan öka risken för att utveckla hjärt- och kärlsjukdomar, såsom hjärtinfarkt och stroke, på grund av den påfrestning de utsätter för hjärtat och blodkärlen.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online