1. Grundutbildning (4 år):
Skaffa en kandidatexamen, vanligtvis en Bachelor of Science (B.S.) inom ett vetenskapsrelaterat område, såsom biologi, kemi eller fysik. Vissa medicinska skolor accepterar också examina inom humaniora eller samhällsvetenskap, förutsatt att adekvata vetenskapskurser är klara.
2. Medicinskola (4 år):
Efter avslutade grundstudier, gå på medicinsk skola och få en doktorsexamen i medicin (M.D.) eller doktor i osteopatisk medicin (D.O.). Under läkarutbildningen får du en omfattande utbildning i grundläggande medicinska vetenskaper, kliniska vetenskaper och patientvård.
3. Residency Training (5 år):
Efter examen från läkarutbildningen, gå in i ett kirurgiskt residensprogram, särskilt inom allmän kirurgi. Residensutbildning involverar praktisk klinisk erfarenhet inom olika kirurgiska specialiteter, inklusive intensivvård, trauma, pediatrik, onkologi och kärlkirurgi. Invånarna arbetar under överinseende av erfarna kirurger och får gradvis självständighet när det gäller att utföra kirurgiska ingrepp.
4. Styrelsecertifiering (1-2 år):
Under de sista åren av uppehållstillstånd eller efter att ha avslutat uppehållstillstånd, kan kirurger söka styrelsecertifiering genom American Board of Surgery. Detta innebär att godkända skriftliga och muntliga prov som bedömer medicinska kunskaper, kirurgiska färdigheter och patientvårdskompetens.
Så, från starten av grundutbildningen till att du uppnår styrelsecertifiering som allmänkirurg, tar det vanligtvis cirka 15 år. Efter det kan kirurger välja att bedriva ytterligare subspecialitetsutbildning, känd som stipendier, som kan variera från ett till tre år, beroende på specialitet.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online