- Utbildningsvägledning uppstod som ett behov av att hjälpa eleverna att navigera i den ökande komplexiteten av utbildningsalternativ och karriärvägar.
- Horace Mann, Henry Barnard och Francis Wayland var inflytelserika figurer när de förespråkade utbildningsvägledning.
2. Yrkesvägledningsrörelsen (slutet av 1800-talet - början av 1900-talet)
- Yrkesvägledningsrörelsen fokuserade på att hjälpa individer att välja lämpliga karriärer utifrån deras intressen, förmågor och möjligheter.
- Frank Parsons, som anses vara "yrkesvägledningens fader", etablerade den första yrkesbyrån i Boston 1908.
3. Mental Hygiene Movement (tidigt 1900-tal)
– Den mentalhygieniska rörelsen betonade vikten av mental hälsa och känslomässigt välbefinnande för elevernas övergripande utveckling.
– Clifford Beers bok "A Mind That Found Itself" (1908) lyfte fram behovet av psykiskt stöd i skolan och samhället.
4. Barnvägledningsrörelsen (1920-1930-talen)
– Barnvägledningsrörelsen syftade till att ge heltäckande tjänster för barn med känslomässiga och beteendemässiga problem.
- Barnvägledningskliniker etablerades för att erbjuda psykologisk testning, rådgivning och föräldrautbildning.
5. Icke-direktiv rådgivning (1940-talet)
- Carl Rogers utvecklade den icke-direktiviserade rådgivningsmetoden, som betonade klientens självförverkligande och förmåga till tillväxt.
- Icke-direktiv rådgivning fokuserad på aktivt lyssnande, empati och ovillkorlig positiv hänsyn.
6. Rådgivningspsykologi (1950-1960-talen)
– Rådgivningspsykologi växte fram som en distinkt disciplin, skild från klinisk psykologi.
- American Psychological Association (APA) erkände rådgivningspsykologi som en specialitet 1952.
7. Community Mental Health Movement (1960-talet)
- Gemenskapens mentalvårdsrörelse syftade till att tillhandahålla mentalvårdstjänster till individer i deras egna samhällen.
- Gemenskapens mentalvårdscenter erbjöd rådgivning, krisintervention och uppsökande program.
8. Mångkulturell rådgivning (1970-talet – nutid)
– Mångkulturell rådgivning betonar kulturell medvetenhet och lyhördhet i rådgivningspraktiken.
- Rådgivningsproffs började känna igen och ta itu med de unika behoven hos olika befolkningsgrupper.
9. Karriärutveckling (1970-talet – nutid)
– Karriärutveckling blev ett betydande fokus inom vägledning och rådgivning.
- Karriärrådgivningsteorier, som Hollands RIASEC-modell, hjälpte individer att utforska karriärmöjligheter baserat på deras intressen och förmågor.
10. Skolrådgivning (1980-talet – nutid)
– Skolrådgivningen blev en integrerad del av utbildningssystemen.
- Skolkuratorer fokuserade på att tillhandahålla omfattande tjänster till elever, inklusive akademiskt, personligt och socialt utvecklingsstöd.
11. Positiv psykologi (1990-talet – nutid)
- Positiv psykologi betonar styrkor, motståndskraft och välbefinnande i rådgivningspraktiken.
– Rådgivningsproffs började fokusera på att främja positiv mental hälsa och blomstring hos individer.
12. Teknik och onlinerådgivning (2000-talet – nutid)
– Tekniken har avsevärt påverkat väglednings- och rådgivningspraxis.
- Plattformar för onlinerådgivning, e-terapi och telerådgivning uppstod för att tillhandahålla tillgängliga mentalvårdstjänster.
Genom historien har vägledning och rådgivning i Amerika utvecklats för att hantera förändrade samhälleliga behov och framsteg i psykologisk förståelse. Fältet fortsätter att anpassa och förnya sig för att ge omfattande stöd för individers personliga, utbildnings- och karriärutveckling.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online