Vad är de olika kodstatusarna?

Det finns flera olika kodstatusar som kan tilldelas en patient på ett sjukhus eller en sjukvårdsinställning. Dessa kodstatusbeteckningar vägleder nivån på medicinsk intervention som bör tillhandahållas i händelse av en medicinsk nödsituation eller försämring av en patients tillstånd. Här är några vanliga kodstatuskategorier:

1. Fullkod (kod blå):

- Detta är standardkodstatus för de flesta patienter om inte annat anges.

– Det tyder på att alla tillgängliga livsuppehållande åtgärder bör vidtas vid hjärt- eller andningsstopp.

- Detta inkluderar HLR (hjärt- och lungräddning), defibrillering, intubation och mediciner vid behov.

2. Återuppliva inte (DNR):

– En DNR-order innebär att HLR och andra livsuppehållande ingrepp inte ska göras om en patients hjärta stannar eller de slutar andas.

– Andra medicinska behandlingar och tröståtgärder tillhandahålls dock fortfarande.

3. Intubera inte (DNI) eller tillåt naturlig död (OCH):

- En DNI- eller AND-order indikerar att intubation, placeringen av en andningsslang, inte bör utföras för andningsstöd.

- Andra stödjande åtgärder, såsom syrgasbehandling eller mediciner, kan fortfarande tillhandahållas.

4. Endast komfortåtgärder (CMO):

- En CMO-order fokuserar enbart på att ge komfort och smärtbehandling till patienten.

- Inga livsuppehållande behandlingar, inklusive HLR eller konstgjord näring, påbörjas eller fortsätter.

– Patientens värdighet och komfort är vårdens primära mål.

5. Läkarebeställer för livsuppehållande behandling (POLST):

- POLST är ett formulär som beskriver en patients preferenser för medicinsk behandling i specifika situationer och kan användas i vissa jurisdiktioner.

- Den beskriver nivån på medicinsk intervention, inklusive återupplivning, intubation och användning av matningsrör, som patienten önskar i olika scenarier.

6. Begränsad eller selektiv behandling:

– I vissa fall kan en patient vilja ha vissa medicinska insatser men inte andra.

- En patient kan till exempel gå med på att få HLR men avböja intubation eller konstgjord näring.

– Detta skulle dokumenteras i patientens journal.

Det är viktigt att notera att beslut om kodstatus fattas i samarbete mellan patienten, deras vårdgivare och ibland deras familjemedlemmar. Vårdpersonal ansvarar för att patientens önskemål och preferenser respekteras och efterlevs. Ändringar av kodstatus kan göras när som helst baserat på patientens tillstånd och deras pågående diskussioner med sitt vårdteam.