Vad är syftet med ett pap-test?

Ett pap-test, även känt som ett cellprov, är en screeningprocedur som används för att upptäcka potentiellt precancerösa eller cancerösa celler i livmoderhalsen. Det är en viktig del av rutinmässig kvinnosjukvård och rekommenderas för kvinnor som har livmoderhals, vanligtvis från 25 års ålder eller tidigare om vissa riskfaktorer är närvarande.

Det primära syftet med ett Pap-test är att identifiera onormala förändringar i cellerna i livmoderhalsen, som är den nedre, smala änden av livmodern som ansluter till slidan. Testet syftar till att upptäcka precancerösa tillstånd som kallas cervikal dysplasi eller cervikal intraepitelial neoplasi (CIN), som kan utvecklas på grund av ihållande infektion med det mänskliga papillomviruset (HPV).

Under ett Pap-test använder en sjukvårdspersonal en liten borste eller spatel för att samla ett prov av celler från livmoderhalsen. Detta prov överförs sedan till ett objektglas och skickas till ett laboratorium för mikroskopisk undersökning. En patolog eller cytolog kommer att analysera cellerna för att identifiera eventuella onormala förändringar som kan indikera närvaron av precancerösa eller cancerösa celler.

Om resultaten av Pap-testet visar onormala eller oroande fynd, kan ytterligare tester eller procedurer rekommenderas för att fastställa omfattningen och svårighetsgraden av avvikelserna. Detta kan innebära ett upprepat Pap-test, en kolposkopi (en närmare undersökning av livmoderhalsen med förstoring) eller en biopsi (där ett litet vävnadsprov tas för undersökning i mikroskop).

Tidig upptäckt av avvikelser i livmoderhalsen genom Pap-tester gör det möjligt för vårdpersonal att vidta åtgärder i tid och tillhandahålla lämplig behandling eller hantering, som att ta bort onormala eller precancerösa celler innan de kan utvecklas till invasiv livmoderhalscancer. Detta hjälper till att minska risken för livmoderhalscancer och förbättrar den övergripande hälsan och välbefinnandet för individer med livmoderhals.