1. Första världskriget (1917-1918) :I USA berodde cirka 20 % av sjukhusinläggningarna på stridsskador, medan majoriteten (80 %) berodde på andra orsaker än strid, såsom sjukdomar, olyckor och andra sjukdomar.
2. Andra världskriget (1941-1945) :Under andra världskriget tillskrevs ungefär 30 % av sjukhusinläggningarna till stridsskador, medan de återstående 70 % berodde på icke-stridsfaktorer.
3. Koreakriget (1950-1953) :Under Koreakriget var ungefär 25 % av sjukhusinläggningarna relaterade till stridsskador, varav 75 % var icke-stridsrelaterade.
4. Vietnamkriget (1965-1975) :Under Vietnamkriget uppskattas det att omkring 20-25 % av sjukhusinläggningarna berodde på stridsskador, medan 75-80 % berodde på icke-stridsrelaterade orsaker som infektioner, miljöförhållanden och olyckor.
5. Golfkriget (1990-1991) :Under Gulfkriget var andelen sjukhusinläggningar på grund av stridsskador relativt låg, med uppskattningar som sträckte sig från 10 % till 15 %, medan icke-stridsrelaterade orsaker stod för majoriteten.
6. Operation Iraqi Freedom (2003–2011) :I Operation Iraqi Freedom var andelen sjukhusinläggningar till följd av stridsskador cirka 15-20 %, med icke-stridsfaktorer som bidrog till de återstående inläggningarna.
7. Operation Enduring Freedom (2001–2021) :I Operation Enduring Freedom (Afghanistan) uppskattas det att cirka 20 % av sjukhusinläggningarna var relaterade till stridsskador, medan majoriteten (80 %) berodde på icke-stridsrelaterade orsaker.
Det är viktigt att notera att dessa procentsatser kan variera beroende på den specifika konflikten, den medicinska kapaciteten som finns tillgänglig och arten av de inblandade stridsoperationerna.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online