Vad är sjukhusinducerad volymöverbelastning?

Sjukhusinducerad volymöverbelastning hänvisar till överdriven administrering av vätskor under sjukhusvistelse, vilket leder till en ökning av patientens cirkulerande blodvolym. Detta tillstånd är ofta förknippat med användning av intravenösa (IV) vätskor och kan få allvarliga konsekvenser för patientens hälsa.

Orsaker till sjukhusinducerad volymöverbelastning :

1. Överivrig vätskeadministration: Aggressiv vätskeupplivning, särskilt hos kritiskt sjuka patienter, kan resultera i överdriven vätsketillförsel. Detta är särskilt vanligt hos patienter med kardiovaskulära tillstånd eller sepsis.

2. Försämrad vätskeeliminering: Vissa medicinska tillstånd, såsom hjärtsvikt eller njursjukdom, kan försämra kroppens förmåga att eliminera överflödig vätska, vilket ökar risken för volymöverbelastning.

3. Olämpliga vätskeval: Att välja fel typ av IV-vätskor, såsom 0,9 % saltlösning (normal koksaltlösning), som innehåller höga natriumnivåer, kan bidra till vätskeretention.

Konsekvenser av sjukhusinducerad volymöverbelastning :

1. Kongestiv hjärtsvikt (CHF): Överdriven vätskevolym kan anstränga hjärtat, vilket leder till CHF. Detta tillstånd kännetecknas av andfåddhet, vätskeretention i lungorna och nedre extremiteterna och försämrad hjärtfunktion.

2. Acute Respiratory Distress Syndrome (ARDS): Vätskeöverbelastning kan öka risken för att utveckla ARDS, ett allvarligt luftvägstillstånd där vätska ansamlas i lungorna. ARDS kan orsaka svår andnöd och andningssvikt.

3. Elektrolytobalanser: Aggressiv vätsketillförsel kan späda ut elektrolyter i blodet, vilket leder till elektrolytobalanser. Dessa obalanser kan påverka olika kroppsfunktioner, inklusive muskelkontraktion och nervöverföring.

4. Ökad risk för infektion: Volymöverbelastning kan äventyra immunförsvaret, vilket gör patienterna mer mottagliga för infektioner.

5. Långvarig sjukhusvistelse och högre dödlighet: Sjukhusinducerad volymöverbelastning är associerad med förlängda sjukhusvistelser, ökade vårdkostnader och högre dödlighet.

Förebyggande och hantering :

1. Judicious Fluid Management: Sjukvårdspersonal bör noggrant bedöma en patients vätskestatus, vätskebehov och underliggande medicinska tillstånd innan IV-vätskor påbörjas.

2. Vätskebegränsning: I vissa fall kan vätskebegränsning vara nödvändig för att förhindra volymöverbelastning. Detta innebär att begränsa mängden IV-vätskor och orala vätskor som patienten får.

3. Diuretikaterapi: Diuretika, eller "vattenpiller," kan ordineras för att hjälpa kroppen att eliminera överflödig vätska. Dessa mediciner ökar urinproduktionen och minskar vätskeretention.

4. Övervakning och justeringar: Regelbunden övervakning av vätskeintag, produktion och vitala tecken är avgörande för att tidigt upptäcka tecken på volymöverbelastning. Justeringar av vätskehanteringen kan göras i enlighet därmed.

5. Patientutbildning: Att utbilda patienter och deras familjer om riskerna för volymöverbelastning och vikten av vätskebegränsning kan hjälpa till att säkerställa efterlevnad av vätskehanteringsstrategier.

Sjukhusinducerad volymöverbelastning är en potentiellt allvarlig komplikation som kan undvikas med noggrann vätskehantering och övervakning. Genom att använda lämpliga strategier och noggrant övervaka patienter kan vårdpersonal minimera riskerna med överdriven vätsketillförsel.