Principen om patientens konfidentialitet, även känd som medicinsk integritet eller läkare-patientprivilegium, skyddar integriteten för kommunikation och information som delas mellan en patient och dennes vårdgivare. Detta inkluderar tandläkare, eftersom de anses vara vårdpersonal som tillhandahåller munhälsotjänster.
Sekretess inom tandvården är avgörande för att främja förtroende och relation mellan tandläkaren och patienten, så att patienterna kan känna sig bekväma med att diskutera sina tandproblem och få lämplig vård. Det hjälper också till att skydda patienternas personliga information, inklusive deras medicinska historia, behandlingsplaner och alla känsliga diskussioner under möten.
Tandläkare är skyldiga att följa integritetsbestämmelser och lagar, såsom Health Insurance Portability and Accountability Act (HIPAA), som säkerställer integriteten och säkerheten för skyddad hälsoinformation. Tandläkare måste implementera lämpliga skyddsåtgärder för att förhindra obehörigt avslöjande av patientinformation, inklusive implementering av säkerhetsåtgärder för patientjournaler, begränsning av tillgången till patientinformation endast för behörig personal och inhämtning av patientens samtycke innan information delas med andra vårdgivare eller tredje part.
Tandläkares brott mot patientens sekretess kan få allvarliga konsekvenser, inklusive förlust av förtroende, skada på relationen mellan tandläkare och patient, potentiella rättsliga konsekvenser och disciplinära åtgärder från professionella styrelser.
Patienter kan förvänta sig att tandläkare bibehåller integriteten och konfidentialiteten för sin personliga hälsoinformation, och kan lita på att deras diskussioner, medicinska historik och behandlingsdetaljer kommer att hållas konfidentiella om det inte finns särskilda undantag som är tillåtna eller krävs enligt lag.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online