Varför kan ultraljudet för graviditet resa genom din kropp om en laserljus eller ficklampa inte kan?

Anledningen till att ultraljud kan resa genom kroppen för graviditetsavbildning medan laserljus eller ficklampa inte kan är relaterad till naturen hos dessa vågor och hur de interagerar med biologiska vävnader. Här är de viktigaste skillnaderna:

1. Våglängd och frekvens :Ultraljudsvågor har mycket lägre frekvenser och längre våglängder jämfört med synligt ljus (inklusive laserljus) eller ficklampa. Ultraljudsvågor sträcker sig vanligtvis från 1 till 18 megahertz (MHz), vilket motsvarar våglängder mellan 0,1 och 1,5 millimeter. Synligt ljus, å andra sidan, har frekvenser i intervallet 400 till 700 terahertz (THz) och våglängder mellan 400 och 700 nanometer (nm).

2. vävnadsinteraktioner :Biologiska vävnader, såsom hud, muskler och organ, är oftast genomskinliga för ultraljudsvågor. Detta beror på att våglängden på ultraljud är större jämfört med storleken på celler och andra mikroskopiska strukturer i kroppen. Som ett resultat kan ultraljudsvågor passera genom vävnader utan att nämnvärt absorberas eller sprids. Däremot har synligt ljus, inklusive laserljus, en mycket kortare våglängd och interagerar starkare med biologiska vävnader. Det tenderar att absorberas eller sprids av celler och subcellulära strukturer, vilket begränsar dess penetrationsdjup.

3. Akustisk impedans :Ultraljudsvågor fortplantar sig genom vävnader baserat på akustisk impedans, vilket är ett mått på hur lätt ljudvågor kan passera genom ett medium. Olika vävnader har olika akustiska impedanser och ultraljudsvågor reflekteras eller bryts vid gränserna mellan vävnader med olika impedans. Denna egenskap används vid ultraljudsavbildning för att generera detaljerade tvärsnittsbilder av inre strukturer. Synligt ljus är dock inte beroende av akustisk impedans och påverkas främst av absorptions- och reflektionsegenskaperna hos vävnader vid dess mycket kortare våglängder.

4. Säkerhet :Ultraljud anses generellt vara säkrare för medicinsk bildbehandling under graviditet jämfört med joniserande strålning, såsom röntgen. De lågfrekventa ultraljudsvågorna som används för bildbehandling utgör inga betydande hälsorisker för fostret under utveckling. Högintensivt ultraljud, såsom det som används i terapeutiska tillämpningar, bör dock användas med försiktighet under graviditet. Synligt ljus, särskilt intensivt laserljus, kan också utgöra risker för ögonen om det inte hanteras på rätt sätt.

5. Medicinska applikationer :På grund av dess förmåga att penetrera vävnader och ge realtidsbilder, används ultraljud i stor utsträckning inom medicinsk diagnostik och övervakning under graviditet. Det tillåter läkare att visualisera fostret under utveckling, bedöma dess tillväxt och välbefinnande och identifiera eventuella avvikelser. Laserljus och ficklampa har begränsade tillämpningar vid graviditetsövervakning på grund av deras oförmåga att penetrera vävnader effektivt.

Sammanfattningsvis, ultraljuds längre våglängd och lägre frekvens gör att det kan färdas genom biologiska vävnader mer effektivt jämfört med synligt ljus eller laserljus. Denna egenskap gör att ultraljud kan användas på ett säkert och effektivt sätt för avbildning och övervakning under graviditet.