1. Grundutbildning (4 år):
- Skaffa en kandidatexamen, ofta med huvudämne inom ett vetenskapsrelaterat område som biologi, kemi eller fysik.
2. Medicinskola (4 år):
- Gå på medicinsk skola och få en doktorsexamen i medicin (M.D.) eller doktor i osteopatisk medicin (D.O.).
– Under denna period får studenterna en solid grund i medicinsk vetenskap och kliniska rotationer inom olika specialiteter, inklusive neurokirurgi.
3. Residency i neurokirurgi (7 år):
- Efter läkarutbildningen genomför blivande neurokirurger ett rigoröst neurokirurgiskt residensprogram som varar i sju år.
– Detta innebär omfattande utbildning i patientvård, kirurgiska tekniker, diagnostik och hantering av olika neurologiska tillstånd, inklusive ryggradssjukdomar.
- Invånarna tillbringar tid i kliniska miljöer och skaffar sig praktisk erfarenhet av att utföra operationer under övervakning.
4. Valfria stipendier (1-2 år):
– Efter residency väljer vissa neurokirurger att bedriva gemenskapsutbildning för att subspecialisera sig inom specifika områden av neurokirurgi, såsom ryggradskirurgi.
- Fellowships varar vanligtvis i ett till två år och möjliggör avancerad utbildning inom ett fokuserat område av ryggradskirurgi.
5. Licens och styrelsecertifiering:
- Efter att ha avslutat uppehållstillstånd och/eller stipendium måste neurokirurger få licens i den stat eller jurisdiktion där de vill praktisera.
– De måste också klara certifieringsprovet American Board of Neurological Surgeons (ABNS) för att bli styrelsecertifierade neurokirurger.
Därför tar det cirka 14 till 18 års omfattande utbildning och träning för att bli en ryggradskirurg, med början från grundutbildningen och kulminerar i styrelsecertifiering inom neurokirurgi.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online