Här är varför:
1. Intelligent OS-hantering :Moderna operativsystem, som Windows och macOS, har inbyggda defragmenteringsalgoritmer som intelligent hanterar diskutrymme och utför automatiska defragmentering vid behov. De kan effektivt hantera de flesta fragmenteringsproblem utan att behöva manuellt ingripa.
2. Minskad fragmentering över tid :Defragmentering minskar fragmenteringsnivåerna på lagringsenheten. Med varje framgångsrik defragmentering blir data mer organiserad och sannolikheten för att betydande fragmentering inträffar igen minskar.
3. Begränsad påverkan på SSD-enheter (Solid State Drives) :SSD:er, till skillnad från traditionella hårddiskar, upplever inte fysisk fragmentering på grund av sin icke-mekaniska natur. Att defragmentera en SSD har ofta minimal eller ingen effekt på prestandan.
4. Potentiell prestandaförsämring :Överdriven och onödig defragmentering kan faktiskt introducera skrivcykler till lagringsenheten, vilket minskar dess livslängd. Dessutom kan defragmentering orsaka slitage på läs-/skrivhuvudena på traditionella hårddiskar.
5. Fokusera på andra optimeringsmetoder :Det finns andra optimeringsstrategier som kan ha en större inverkan på systemets prestanda, till exempel programuppdateringar, drivrutinsuppdateringar, skanningar av skadlig programvara och frigöra diskutrymme genom att ta bort temporära filer och onödiga program.
Sammanfattningsvis, att upprepade gånger defragmentera systemet ger inga betydande ytterligare fördelar och kan till och med innebära onödig påfrestning på lagringsenheten. Att förlita sig på operativsystemets inbyggda defragmenteringsverktyg och använda andra optimeringsmetoder kan ge ett mer balanserat tillvägagångssätt för att bibehålla systemets prestanda.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online