Vad är syftet med kärlkirurgi?

Syftet med kärlkirurgi är att behandla tillstånd som påverkar blodkärlen, inklusive artärer och vener. Kärlkirurger är speciellt utbildade för att diagnostisera och hantera olika sjukdomar och störningar i kärlsystemet. Här är några av huvudsyften med kärlkirurgi:

1. Åderförkalkning och perifer artärsjukdom (PAD): Kärlkirurgi syftar till att förbättra blodflödet till extremiteterna hos patienter med åderförkalkning, ett tillstånd som kännetecknas av ansamling av fettplack (ateroskleros) i artärerna. Detta förhindrar tillräckligt syrerikt blod från att nå vävnaderna. Vid PAD kan kärlkirurgi involvera procedurer som bypass-kirurgi, angioplastik och stentning för att rensa blockerade eller förträngda artärer och återställa cirkulationen till den drabbade extremiteten.

2. Karotissjukdom: Kärlkirurgi är avgörande vid behandling av halsartärsjukdom, som orsakar en förträngning av artärerna som förser hjärnan med blod. Detta tillstånd ökar risken för stroke. Kärlkirurger utför procedurer som karotisendarterektomi, där placket i halspulsådern avlägsnas kirurgiskt för att förhindra stroke och säkerställa korrekt blodflöde till hjärnan.

3. Aneurysm: Kärlkirurgi är avgörande för att reparera aneurysm, onormala utbuktningar i blodkärlen. Aneurysm kan brista, vilket leder till livshotande inre blödningar. Kärlkirurger utför endovaskulär aneurysmreparation (EVAR) eller öppen kirurgisk reparation för att stärka eller ersätta försvagade blodkärl och förhindra bristning.

4. Djup ventrombos (DVT) och lungemboli (PE): Kärlkirurgi innebär behandling av DVT, bildandet av blodproppar i de djupa venerna, ofta i benen. Om en blodpropp lossnar och går till lungorna kan det orsaka en livshotande lungemboli (PE). Kärlkirurger utför procedurer som trombektomi för att ta bort blodproppar och sätter in filter för att förhindra ytterligare migrering av blodpropp.

5. Åderbråck och åderbråck: Kärlkirurgi behandlar åderbråck, svullna och förstorade vener som vanligtvis förekommer i benen. De tar också bort spindelvener, små vidgade blodkärl som dyker upp på hudens yta. Kirurgiska tekniker, såsom venstrippning och skleroterapi, används för att behandla dessa tillstånd.

6. Lymfatiska sjukdomar: Kärlkirurger behandlar tillstånd som påverkar lymfsystemet, som är ansvarigt för vätskedränering från vävnader. Operationer inkluderar lymfödemkirurgi för att minska svullnad orsakad av försämrat lymfflöde och lymfovenös bypass för att förbättra dräneringen.

7. Dialysåtkomst: Kärlkirurgi skapar och upprätthåller tillgång för patienter som genomgår dialys, en procedur som tar bort slaggprodukter och överflödig vätska från blodet när njurarna inte fungerar som de ska. Detta inkluderar att skapa arteriovenösa fistlar eller transplantat för att ge tillräckligt blodflöde för dialys.

8. Trauma och skador: Kärlkirurger spelar en avgörande roll för att hantera vaskulära skador till följd av olyckor, trauma eller kirurgiska komplikationer. De reparerar skadade blodkärl och återställer cirkulationen för att säkerställa optimal läkning.

Kärlkirurgi utförs av utbildade kärlkirurger som har expertis i att diagnostisera och behandla kärltillstånd. Tillvägagångssättet för kärlkirurgi kan involvera öppna kirurgiska ingrepp, minimalt invasiva tekniker eller endovaskulära ingrepp, beroende på det specifika tillståndet och patientens allmänna hälsa.