Vad skulle en EMT använda en distal puls till?

En distal puls är ett mått på styrkan och regelbundenheten hos de perifera pulserna, tagna på den mest avlägsna punkten från hjärtat. I akutsjukvård använder EMT:er en distal puls för att bedöma patientens vitala tecken och övergripande kardiovaskulära hälsa. Här är de huvudsakliga syftena med att kontrollera en distal puls:

1. Kardiopulmonell bedömning :Under en patientbedömning kontrollerar EMT:er den distala pulsen i kombination med andra vitala tecken som hjärtfrekvens, blodtryck och andningsfrekvens. En palpabel och stark distal puls tyder på adekvat cirkulation och perfusion.

2. Hjärtperfusion :EMT:er använder den distala pulsen för att bedöma effektiviteten av HLR (hjärt- och lungräddning) och hjärtinterventioner. En återgång av en stark distal puls indikerar framgångsrikt återställande av spontan cirkulation.

3. Vätskestatus :Distal puls kan också ge insikter i patientens vätskestatus. I fall av hypovolemi (minskad blodvolym) kan pulsen vara svag och trådig.

4. Shock Index :Chockindexet beräknas genom att dividera hjärtfrekvensen med det systoliska blodtrycket. Ett högt chockindex kan indikera distributiv chock eller andra underliggande tillstånd som kräver omedelbar medicinsk intervention.

5. Traumabedömning :Vid traumatiska skador som involverar extremiteter kontrollerar EMT distala pulser för att bedöma distal perfusion. En svag eller frånvarande distal puls i dessa fall kan betyda arteriell skada och kräver omedelbar kirurgisk konsultation.

6. Perifer vaskulär bedömning :Distala pulser kan avslöja potentiella problem i det perifera kärlsystemet, såsom perifer artärsjukdom, vasospasm eller emboli, där det kan finnas minskade eller frånvarande distala pulser.

7. Neurologisk utvärdering :I fall av förändrad mental status eller neurologiska nödsituationer hjälper kontroll av de distala pulserna att skilja mellan neurologiska och kardiovaskulära orsaker.

Det är viktigt att notera att en svag eller frånvarande distal puls i ena extremiteten inte nödvändigtvis indikerar en livshotande nödsituation om det finns tillräckliga distala pulser i andra extremiteter. Alla betydande förändringar eller abnormiteter i de distala pulserna bör dock föranleda ytterligare utvärdering och medicinsk vård. EMT:er använder distala pulsfynd för att göra lämpliga ingrepp, prioritera patientvård och informera den mottagande medicinska anläggningen om patientens allmänna hälsotillstånd.