* Grundexamen :De flesta medicinska skolor kräver en grundexamen för antagning. Det finns inga strikta regler för den major du ansöker med. Men många studenter går för grader som biologi, kemi, fysik, biokemi, molekylärbiologi, anatomi och fysiologi, folkhälsa, etc.
* Ansök till läkarutbildningen :Det finns många medicinska skolor som erbjuder MD-grader i både USA och Kanada. Ansökningsprocessen kräver ett minimum GPA, poäng från MCATs (Medical College Admissions Test), rekommendationsbrev från professorer och en personlig avsiktsförklaring som förklarar varför du vill bli läkare. Efter en noggrann genomlysning får du antingen ett antagningsbrev eller ett avslagsbrev.
* Medicinskola :Läkarutbildningen varar i allmänhet i fyra år. De första två åren är mest inriktade på föreläsningar i grundläggande naturvetenskapliga ämnen som anatomi och fysiologi. De senaste två åren är mestadels kliniska rotationer där studenter får arbeta på sjukhusavdelningar av olika specialiteter inklusive kardiologi.
* Residency in Internal Medicine :Efter läkarutbildningen måste du studera internmedicin. Detta varar i mellan tre till fyra år. Under denna period är du involverad i leverans av sjukvård och bygger vidare på den kunskap du lärt dig under läkarutbildningen.
* Kardiologistipendium :Kardiologistipendiet är ytterligare inriktning mot kardiologi. Detta pågår i cirka tre år och innebär rigorös utbildning i kardiologi såsom hjärtkateterisering och avancerade hjärtsviktstekniker.
Andra vägar för att bli kardiolog
Vissa länder erbjuder integrerade program för att bli kardiolog. Ett sådant program kombinerar medicinsk utbildning och allmän uppehållstillstånd, och subspecialutbildning. Integrerad utbildning pågår i allmänhet i 12 år.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online