Vad är användningen för en hjärtdefibrillator?

En hjärtdefibrillator är en enhet som ger en elektrisk stöt till hjärtat för att återställa en normal hjärtrytm under hjärtstillestånd. När hjärtat slutar slå effektivt eller går in i en farlig rytm, kan en defibrillator korrigera det genom att leverera en exakt elektrisk puls till hjärtmuskeln, vilket får den att återuppta en regelbunden och normal rytm.

1. Hjärtstopp: Hjärtstopp är en plötslig förlust av hjärtfunktionen där hjärtat slutar slå effektivt. En defibrillator kan ge en livräddande chock för att återställa en normal hjärtrytm och rädda personens liv.

2. Kammerflimmer (VF): VF är en hjärtrytmrubbning som kännetecknas av kaotiska, oorganiserade sammandragningar av hjärtkamrarna. Det kan orsaka hjärtstillestånd och är en vanlig rytmstörning som hjärtstartare kan korrigera.

3. Ventrikulär takykardi (VT): VT är en snabb hjärtfrekvens som har sitt ursprung i hjärtats ventriklar. Ihållande VT kan vara farligt och kan leda till hjärtstillestånd. En defibrillator kan användas för att konvertera VT tillbaka till en normal sinusrytm.

4. Supraventrikulär takykardi (SVT): SVT är en snabb hjärtfrekvens som har sitt ursprung ovanför ventriklarna, ofta i den atrioventrikulära (AV) noden eller de övre kamrarna (atria) i hjärtat. Defibrillatorer kan ibland användas för att avsluta vissa typer av SVT.

5. Cardioversion: Defibrillatorer kan också användas för elkonvertering, vilket innebär att man avger en kontrollerad elektrisk stöt för att återställa en snabb, onormal hjärtrytm, såsom förmaksflimmer (AFib) eller förmaksfladder, tillbaka till en normal sinusrytm.

Defibrillatorer kan vara automatiska externa defibrillatorer (AED) eller manuella defibrillatorer. AED:er är utformade för att användas av icke-medicinsk personal på offentliga platser eller där plötsligt hjärtstopp kan inträffa. Manuella defibrillatorer kräver medicinsk utbildning för att fungera och används av sjukvårdspersonal på sjukhus, kliniker och andra medicinska miljöer.