Patientens autonomi: Kirurgen skulle ha varit tvungen att respektera John Q:s rätt att fatta beslut om sin egen sjukvård, även om dessa beslut verkade missriktade eller självdestruktiva. Denna princip om patientautonomi kräver att läkare lyssnar på och respekterar sina patienters önskemål, även om de inte håller med dem.
Plikt att bevara liv: Kirurgen är etiskt skyldig att göra allt som är rimligt för att bevara en patients liv, inklusive tillhandahålla livräddande operationer eller andra ingrepp. I John Qs fall skulle detta komma i konflikt med hans rätt till självbestämmande, vilket potentiellt skulle kräva att sjukhuset ingriper för att hålla honom vid liv även mot hans önskemål.
Resursallokering: Kirurgen ställs inför frågan om hur man fördelar medicinska resurser rättvist, med hänsyn till patienternas behov och potentiella resultat. Det finns ett begränsat antal organ och operationer tillgängliga, och att bestämma vem som ska få behandling medan andra inte gör det är fyllt med etiska utmaningar.
Allmänhetens förtroende för medicin: Det potentiella självmordet för en patient efter att ha nekats behandling kan väcka djupgående frågor om sjukhusens, läkarnas och samhällets roll när det gäller att ta hand om sina medborgare. Det kan urholka allmänhetens förtroende för vårdinrättningar och utmana antaganden om hur beslut fattas om hälsoinsatser.
I slutändan kan hjärtkirurgens och sjukhusadministratörernas svar på situationen som presenteras i John Q forma allmänhetens uppfattning om patientvård, medicinska insatser och den känsliga balansen mellan individuella rättigheter och allmän välfärd i svåra och känslomässiga fall.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online